Kapitel 47 - Logperiodiska Antenner

Logperiodiska antenner är bredbandsantenner som kan arbeta över mycket stora frekvensområden utan att behöva byta antenn eller använda avstämmare.

De kombinerar många av riktantennens fördelar med en exceptionellt stor bandbredd.

Vad är en logperiodisk antenn?

En logperiodisk antenn består av många dipolelement med olika längd.


|---------------|

   |-----------|

      |-------|

         |----|

            ||

Varje element är anpassat till ett visst frekvensområde.

Varför heter den logperiodisk?

Elementens dimensioner förändras enligt en logaritmisk skala.

Antennens egenskaper upprepas därför periodiskt när frekvensen förändras logaritmiskt.

Aktiv region

Vid varje frekvens är det endast några av elementen som aktivt bidrar till strålningen.


14 MHz

↓

Aktiva element

||||

Övriga element

Passiva

Detta är hemligheten bakom antennens bredbandighet.

Jämförelse med yagi

Yagi Logperiodisk
Högre gain Lägre gain
Smalbandig Bredbandig
Färre element Fler element
Ett eller få band Många band

Bandbredd

Det är här den logperiodiska antennen verkligen utmärker sig.

En enda antenn kan ofta täcka:

14–30 MHz

utan tuner.

Riktverkan

Precis som en yagi har logperiodiska antenner riktverkan.


→→→→→

Huvudlob

Störningar från andra riktningar reduceras.

Gain

Typiska värden:

Antenn Gain
Dipol 2 dBi
Logperiodisk 6–8 dBi
Stor Yagi 10–14 dBi

Impedans

En stor fördel är att antennens impedans varierar relativt lite över frekvensområdet.

Typiska värden:

50–75 Ω

vilket gör den lätt att mata direkt med koax.

Front-to-Back

Precis som yagiantenner har logperiodiska antenner ett framåt-bakåt-förhållande.

Typiska värden:

15–25 dB

Polarisering

Monteringen avgör polarisationen.

HF-anläggningar använder oftast horisontell polarisation.

Professionella användningsområden

EMC-laboratorier

Nästan alla EMC-laboratorier använder logperiodiska antenner.

Orsaken är den jämna responsen över ett mycket stort frekvensområde.

HF-logperiodiska antenner

Vanliga amatörradiovarianter täcker ofta:

utan omkoppling.

Praktiskt exempel

DX-station

En operatör vill täcka:

14–30 MHz

med en enda riktantenn.

Istället för flera yagiantenner väljs en logperiodisk konstruktion som fungerar direkt över hela området.

Fördelar

Nackdelar

Vanliga missförstånd

Sammanfattning

Nästa kapitel

Nu går vi vidare till en av de mest använda antenntyperna inom amatörradion:

Kapitel 48 - Vertikaler och Radialsystem

Där lär vi oss varför vissa vertikaler fungerar fantastiskt medan andra fungerar dåligt, och vilken avgörande roll radialerna spelar för antennens verkningsgrad.

← Kapitel 46 📚 Innehåll Kapitel 48 →